Vem är du?
Måndag igen och Arbetsbiträdet är tillbaka i sin kontorsstol. Som det ska vara!
Arbetsdagen började redan tjugo över tio idag, kan man säga. Kan andra säga? Hur som helst. Jag och Bossen hade ett litet samtal om hur veckan ska se ut. Hur vi bäst kastar kring "mig" bland Kontoret och Redovisningsfirman. Ska jag ta av Företagets timmar som jag gjorde förra veckan, eller ska vi helt enkelt lägga på timmarna för Redovisningsfirman? Efter många om och men kom vi fram till tisdag eftermiddag och onsdag förmiddag. Jag fick i uppdrag att prata med mina Kollegor när jag kom till jobbet och sedan återkoppla till Bossen.
Över lunch diskuterade jag, och mina F-kollegor veckans upplägg. Projektledaren var ute på "ett ärende" som han hade sagt till Föreningskollegan. När vi hade kirrat schemat ringde jag upp Bossen. Innan vi hade "klubbat" tisdagen kom Föreningkollegan på att jag skulle ledsaga på annat håll nu på tisdag. Herregud! Det hade jag glömt av helt, eller snarare förträngt... Då fick vi revidera i telefonen. Vårt upplägg sprack där och då. Till slut, efter många och men där med, fick vi spikat en ny plan som lyder:
Måndag på Kansliet som vanligt, tisdag ledsaga på annat håll, onsdag eftermiddag på Kansliet, torsdag förmiddag på Kansliet och eftermiddagen på Redovisningsfirman, fredag förmiddag på Redovisningsfirman och slutligen eftermiddagen på Kansliet.
Det blir en smockad vecka. Men det gillar Arbetsbiträdet!
När fikat var över fick jag en hög med uppgifter av Föreningskollegan. Punkta ett par handlingar inför Utlandsresan på söndag. Kolla upp ett Tryckeri som kan göra fina banderoller inför en aktivitet runt Vita käppens dag. Layouta det som ska stå på banderollerna. Till sist layouta underlaget till ett punktskriftslotteri som ska vara ett inslag på en aktivitet. Jag hade att göra!
Precis innan fikan ringde min telefon. Jag svarade som vanligt med min lilla ramsa. Jag hörde bara brus. Till slut frågade en röst vem jag var. "Jag är Arbetsbiträde här." Rösten lät lite bekant, men samtidigt inte. Rösten envisades med att varken säga namn eller ärende. Till slut pep jag fram "är det du, Projektledaren?" varpå rösten lite förnämad svarade "vem är det?!". Jag var på bristningsgränsen, det var lite skrämmande att ha med en sån person att göra. En millisekund senare hör jag hur personen spricker och börjar skratta. Klart att det var Projektledaren! Vem annars?! Jag var rädd där ett tag alltså. Fy!
Jag får väl se det på den ljusa sidan och glädjas åt mina Kollegor som får sig ett gott skratt.
Eftermiddagen flöt sedan på. Som måndagar brukar göra. Kom ifrån Kontoret lite senare än planerat, men det gör inte så mycket. Det jämnar ut sig i längden!
Imorgon blir det Ledsagaren som berättar om sin arbetsdag. Bytet av roller får avsluta dagen!
Arbetsdagen började redan tjugo över tio idag, kan man säga. Kan andra säga? Hur som helst. Jag och Bossen hade ett litet samtal om hur veckan ska se ut. Hur vi bäst kastar kring "mig" bland Kontoret och Redovisningsfirman. Ska jag ta av Företagets timmar som jag gjorde förra veckan, eller ska vi helt enkelt lägga på timmarna för Redovisningsfirman? Efter många om och men kom vi fram till tisdag eftermiddag och onsdag förmiddag. Jag fick i uppdrag att prata med mina Kollegor när jag kom till jobbet och sedan återkoppla till Bossen.
Över lunch diskuterade jag, och mina F-kollegor veckans upplägg. Projektledaren var ute på "ett ärende" som han hade sagt till Föreningskollegan. När vi hade kirrat schemat ringde jag upp Bossen. Innan vi hade "klubbat" tisdagen kom Föreningkollegan på att jag skulle ledsaga på annat håll nu på tisdag. Herregud! Det hade jag glömt av helt, eller snarare förträngt... Då fick vi revidera i telefonen. Vårt upplägg sprack där och då. Till slut, efter många och men där med, fick vi spikat en ny plan som lyder:
Måndag på Kansliet som vanligt, tisdag ledsaga på annat håll, onsdag eftermiddag på Kansliet, torsdag förmiddag på Kansliet och eftermiddagen på Redovisningsfirman, fredag förmiddag på Redovisningsfirman och slutligen eftermiddagen på Kansliet.
Det blir en smockad vecka. Men det gillar Arbetsbiträdet!
När fikat var över fick jag en hög med uppgifter av Föreningskollegan. Punkta ett par handlingar inför Utlandsresan på söndag. Kolla upp ett Tryckeri som kan göra fina banderoller inför en aktivitet runt Vita käppens dag. Layouta det som ska stå på banderollerna. Till sist layouta underlaget till ett punktskriftslotteri som ska vara ett inslag på en aktivitet. Jag hade att göra!
Precis innan fikan ringde min telefon. Jag svarade som vanligt med min lilla ramsa. Jag hörde bara brus. Till slut frågade en röst vem jag var. "Jag är Arbetsbiträde här." Rösten lät lite bekant, men samtidigt inte. Rösten envisades med att varken säga namn eller ärende. Till slut pep jag fram "är det du, Projektledaren?" varpå rösten lite förnämad svarade "vem är det?!". Jag var på bristningsgränsen, det var lite skrämmande att ha med en sån person att göra. En millisekund senare hör jag hur personen spricker och börjar skratta. Klart att det var Projektledaren! Vem annars?! Jag var rädd där ett tag alltså. Fy!
Jag får väl se det på den ljusa sidan och glädjas åt mina Kollegor som får sig ett gott skratt.
Eftermiddagen flöt sedan på. Som måndagar brukar göra. Kom ifrån Kontoret lite senare än planerat, men det gör inte så mycket. Det jämnar ut sig i längden!
Imorgon blir det Ledsagaren som berättar om sin arbetsdag. Bytet av roller får avsluta dagen!
Kommentarer
Trackback
