Dagens tekniksamhälle
Förra veckan påbörjade jag en uppgift som bestod av att leta upp adresser till gymnasieskolor och grundskolor med årskurs 7-9 inom Kommunen. Jag hittade en serviceguide på nätet där ALLA fanns med och all information jag behövde var bara till att "copy paste-a". Underbart! Då är det flyt.
De stod i bokstavsordning och sidan innehöll 20 stycken skolor. Jag tryckte frenetiskt på "nästa"-knappen för att räkna hur många det var. "20, plus 20 är 40, plus 20 är 60, plus 20 är.. Företagskollegan! Det är typ två miljoner skolor ju!".
Vi kom fram till att vi skulle maila till resterade jag inte hade skrivit upp. Trots att det var i bokstavsordning lyckades jag få med minst en skola i varje stadsdel. Det är också flyt!
Samma veva med gymnasieskolorna. Fast de var bara en miljon många. Vi mailar till de också.
Posthantering, svara på tråkig men livsviktig (?) mail, tjöta med mina Kollegor, eftermiddagsfika, svara i telefon, bråka med diverse skrivare, strimla dokument med mera. Alltså inget jag beskriver i detalj. Det självklara och "mellan raderna"-arbetet.
Bossen ringde och frågade mig om jag hade lust att dra till båten för att fotografera eventuell skada och utseende efter motorstölden för x antal veckor sedan. Klart jag har! Utomhus, på en båt, vid havet! Det tackar man inte nej till. Inte Arbetsbiträdet iallafall. "Och så kan du väl kliva i grannes båt för att få så bra bild som möjligt?" Jag skulle inte tro det, jag som inte ens äger båten ska absolut inte kliva i någon annas båt. Om jag så får hänga halvvägs ut från aktern så. Bossen avslutar samtalet med en omtanke. "Tappa nu inte telefonen i vattnet." Där brister jag ut i skratt och svarar honom "och jag ska hålla mig torr jag med!". Dagens tekniksamhälle. Bryr sig mer om prylarna än om människan.
Cirka en timma kvar på passet packade jag ihop mig och drog till hamnen. Underbart väder och nästan ingen i hamnen. Förutom två gubbar som står och hänger precis vid bryggan båten ligger förtöjd. När jag kommer fram till bryggan ser jag att strömmen i vattnet är stark och har dragit bort båten så långt tamparna räcker från bryggan. "Herre gud. Hur ska jag ta mig över?" Jag börjar med att slänga över tröjan och väskan. När de har landet på båten inser jag hur dumt det var. "Om jag inte kommer på båten, hur ska jag då få tillbaka tröjan och väskan?" Jag morskade upp mig när jag insåg att gubbarna stod och tittade på mig frågande. Jag halvprovade ett par sätt att ta mig ombord. Jag satte ena foten på avstampet och tillslut fick jag tag i handtagen och svingade mig över. Jag var ombord! Jag fick tagit bilderna jag skulle och jag kände efter noga om båten hade repats på något sätt. Det var lungt och jag kunde baxa mig framåt för att kliva av båten. Det var mycket enklare än att komma på. När jag gick av bryggan upptäckte jag att det fanns inga närliggande båtar som jag hade kunnat kliva på, de var ute på sjön. Det var lika bra det.
Det får avsluta dagen!
Vecka 25 i sin helhet
Jag har egentligen bara jobbat två dagar den här veckan. Måndagen spenderades hemma på grund av lite sjukdom. Detaljer lämnar vi åt sidan. Tisdagen och onsdagen var helt vanliga dagar. Inget särskilt. Eller jo! Jag var och lämnade räkningar och underlag till Redovisningsfirman de två första timmarna på onsdagen.
Torsdagen skulle jag ha jobbat. Men Sahlgrenska sjukhuset satte snabbt stopp för det. Hade lite tider för diverse undersökningar för min hörsel på förmiddagen och tanken var att jag skulle jobba som vanligt och på mina vanliga tider. Det började med att de hade slarvat bort min besökstid så jag fick boka om från 9:30 till kl 13. Då jag hade tänkt börja jobba. Hörseltestet som jag skulle göra kl 13 tog en timma istället för tjugo minuter. Jag råkade ut för en närvös, osäker och nyexaminerad Marlin. Jaja... Jag blev ombedd att gå ner till hörselmottagningen igen för att få ett utlåtande på det audiogram jag hade gjort.
En och en halv timma fick jag vänta. Orsak: Sköterskorna pratade inte med varandra. De skyllde på varandra och skyllde på att de faktiskt inte hade jobbat i förmiddags och så vidare. Det ger jag blanka järnspikar i, lös det bara. Men nej. Där satt jag som ett fån.
När jag kom ut från sjukhuset var jag så arg, besviken och inte särskilt mer informerad än jag kom. Jag har anat att jag har en liten nedsättning, och det var precis det de konstaterade. Inte varför eller vad det kunde bero på. Nej, jag ska snällt få komma dit IGEN och göra om skiten om två månader. Great.
Nu ser jag framåt istället. Den här helgen är Midsommar och jag ska umgås med härliga människor hela helgen lång!
Hörs nästa vecka!
Glad midsommar på er!
Ordningen på de tre senaste inläggen
Rätt ordningsföljd:
Tisdag: Återblick i form av ljud
Onsdag: Arbetsro och arbetsflit
Torsdag: Torp. Vad säger du? Det heter TORP!
Ha en trevlig helg mina kära läsare!
Arbetsro och arbetsflit
Föreningen söker en ny medarbetare och en annons ska läggas upp på Arbets... (Jag vill så gärna skriva Arbetsförnedringen, men det vore så inkorrekt så jag gör inte det.) ...förmedlingens Platsbank. Hemsidan är rörig, så Föreningskollegan bad mig leta efter stället där man lägger upp annonsen.
Varför i hela friden får myndigheter lov att ha såpass röriga och jobbiga hemsidor? Straffbart borde det vara!
Efter en liten stund av frenetiskt hackande och musklickande hittade jag sidan. "Inloggningsuppgifter? Nää, det har vi ju inte. Jahopp. Då får vi copy-paste'a i ett formulär." Formuläret skickas till närmaste kontor som ska godkänna och lägga upp i Platsbanken.
Fick en uppgift från Företagskollegan både via msn och via mailen. Jag skulle skapa ett "Trevlig sommar!"-meddelande och skicka det till de kunder som Företaget har föreläst för under våren.
Föreningskollegan hade inget särskilt till mig. Jag tog därför en omgång med studsande eposter. Research! Det är en utmaning att urskilja och ta in fakta, och rätt fakta. Men det är tidskrävande. Kundregistret är omfattande. Scroll-knappen på musen fick sig en omgång! (Snuskhummer där som fnissar... ;))
"Vad tyst det har varit på kontoret idag.." utbrast Föreningskollegan vid kafferasten. Jo.. Vi har både uppgifter att göra och sitter i var sin del av lokalen. Finns det ingen anledning att resa på arslet och besöka varandra; nää, då blir det tyst. Inget gapande genom korridoren heller idag.. Märkligt.
Avsaknaden av gap får avsluta den här dagen!
Återblick i form av ljud
I måndagskväll satte jag griller i huvudet på Bossen. Vi pratade en stund över msn och avslutningsvis sa jag till honom att han behövde infinna sig på kontoret precis innan 15 dagen därpå. Han blev så himla nyfiken! Men jag avslöjade ingenting. Han fick snällt acceptera fakta.*mohahaha*
Tisdagen har bestått av diverse smågöra. Vid arbetspassets början har jag rusat runt på internet efter segelbåtar och utombordare åt Bossen. Jag blir själv sugen på både båtköp och segling när jag tittar på båtar, priser och alla fina bilder. Vem vet? Arbetsbiträdet kanske en dag skaffar sig en liten jigg till att börja med. Eller en glidare, en Avanti... Lyckost på Företagskollegan som har en Avanti! Lite framtidsvisioner är alltid bra.
I lokalens balkondörrsfönster har det suttit en skylt på Förenings logga på "i alla tider". Det märks också för den är sliten efter allt rullande upp och ner med persiennerna. Dessutom saknas det en skylt med Företags logga på. Så jag kirrade med Företagskollegan och skapade nya skyltar. Satte upp ett par vid "mitt" fönster också, fast i en mindre modell. Fönstret vetter ut om entrén om området där folk rör sig. Nu vet folk bättre vilka som rör sig i lokalerna. Gratis marknadsföring!
En utvärdering droppade in från Föreninges seglarläger. Kommentarerna förde jag snabbt och enkelt in i sammanställningen. Det är ett par som saknas fortfarande, så snitt och antal svar kan jag inte räkna ut ännu. Men layout och alla kommentarer än så länge är införda. En bit på vägen iallafall.
Det ringde på dörren vid ettsnåret. Nu kom personen som Bossen skulle komma hit precis innan 15 för. Min syster! Hon hade fixat en smaskig fika då Bossen är så himla sötsugen. "Företagskollegan, har vi inget gott till teet..?" säger han jämt vi ska fika.
Syrran hade köpte ett paket vaniljdrömmar som hon senare gav honom. "Här, Arbetsbiträdet kan mata dig med de här när du gnäller." Sådant Arbetsbiträde, sådan syster. Stackars Bossen.
Jag tog tag i mig själv och det inspelade materialet från Seglarlägret också. Det hade gått alldelse för lång tid tyckte mitt samvete, och jag håller med. Fram med USB-kabeln, instruktionsboken och tålamodet. Till min förvåning gick det relativt smärtfritt och inte alls hela eftermiddagen. Vipps så låg filerna i en mapp. Arbetet med att lyssna igenom och döpa filerna kunde då börja. Vilka återblickar! Jag vill tillbaka till Krokholmen, tillbaka till vädret och den fantastiska seglingen.
Bossen ringde och störde ganska så precis klockan två. "Vad är det som händer precis innan 15..?" frågade han otåligt. "Du får se. Kom bara." "Men jag blev precis klar med mina uppgifter här och jag behöver äta. Kan jag komma halv fyra istället? Annars får jag skippa maten." Åh, vad jag njöt! Han osade nyfikenhet genom luren. "Det är ingen fara, kom du till halv fyra." Han pustade ut och vi lade på.
Jag tror inte jag hann sätta tillbaka handenheten i dockan innan det ringde i telefonen igen. Det var Bossen. "Ska det vara någon klädkod?!" Då kunde jag inte hålla mig för skratt och brast ut i ett gapflabb. "Helst kläder" lyckades jag pipa fram. Då brast han han med! "Jaha? Då kommer jag naken då! Jag gör det!"
Jargongen här på kontoret är knappast barntillåten. Tur att vi känner varandra så väl. "Låt mig peta ut ögonen förstå då", svarade jag honom.
Han kom tjugo i fyra. Akademisk kvart är väl inte uttalad? Har jag missat något...? Hur som helst. Vi fick en trevlig fika och gott var det!
Som vanligt kom Bossen med kvitton. Den här gången tråkiga taxikvitton. Buu!
När fikan var så gott som över ville jag snacka semester. Nu hade jag försökt vid ett flertal gånger innan och nu ville jag veta. Röstläge och ton hjälper! Vi bollade datum, veckor och diverse aktiviteter vi alla skulle på. Till slut kom vi fram till en fantastisk lösning. Resultat: Veckan 30, 34 och 35! Min allra första semester är spikad! Det pirrar i kroppen. "Vad ska jag hitta på? *hihi*"
Pirret får avsluta dagen!
Torp. Vad säger du? Det heter TORP!
Började dagen med ett mejl. Bakgrunden är en mystisk avi från Banken som vi inte begriper oss på. Faxade den till Redovisningsfirman och ringde till kontakten där i tisdags för hjälp. Men vi lyckades inte få våra kloka ihop över det. Dels var faxen fördröjd och det gick inte att förklara vad som stod på. Vi fick lägga allt på is tills morgondagen. När vi talas vid under onsdagen har faxet inte kommit alls, så jag faxar igen och släpper det för stunden. Idag fick jag påminna om ett svar via mejl. Efter ett par timmar får jag tillbaka att faxet har anlämt och att hon ska bokföra det för oss. "Bra och tack för det men frågan var vad avin gällde..." Så jag fick mejla igen och be om ett svar.
Vi är röriga allihopa verkar det som om.
En simhall ringde och frågade om Föreningen var intresserade av ett Showdown-bord som de skulle skänka bort. Tack så mycket!
Av en händelse surfade jag in på Föreningens hemsida och upptäkte att avsnittet om Kansli och personal inte stämde riktigt. Arbetsbiträdet hette inte vad den ska heta. Fick påminna Föreningskollegan att ändra namnet och få till rätt form av pronomen. Uppdatering är en omfattande sak.
Har idag fortsatt med arbetet med att uppdatera epostlistorna för våra kunder. Inget märkvärdigt eller nämnvärt där. It is what it is..
Föreningens Göteborgsförening ska till Liseberg nästa vecka. Föreningskollegan planerar färden dit med spårvagn. Hon frågar mig vilken spårvagn som är bäst. Vi resonerar att Femman stannar närmaste och hållplatsen heter just Liseberg. Men vad heter destinationen? De behöver ju inte åka åt fel håll.. Totalt hjärnsläpp! Vi båda vet mycket väl vad destinationen är, men ikke att vi kommer på det. Hon går tillbaka till sitt kontor. Jag kan inte släppa det så jag tar upp Google och skriver in spårvagn 5 i sökfältet. TORP så klart! Gaaah vad irriterad man blir på hjärnsläpp. "Torp." ropar jag till Föreningskollegan. "Vad säger du?" får jag tillbaka. "Det heter TORP!" För säkerhets skull skickar jag det till henne på msn med.
Hjärnsläppet får avsluta dagen och den här arbetsveckan!
Nu tar Arbetsbiträdet helg!
Motion om förändning på kontoret/kansliet, bifalles i enlighet med motionären!
Föreningskollegan och jag har jobbat igenom högen om räkningar och fakturor. Dessa ska kontrolleras, konteras och attesteras. Det första ordet har folk koll på (hoppas jag) men de två sistnämnda är lite knepiga.
Att kontera, när man antecknar det konto som öronmärkta pengar finns på för just fakturan/räkningen. Personalkostnader, telefon, löner och så vidare har en speciell kod som underlättar när man bokför.
Att attestera, signera räkningen/fakturan för att visa att den är riktig.
När man väl förstår begreppen är det buuuuuuuusenkelt!
Arbetet med Föreningens årsmötesprotokoll fortsatte även idag. Input från justeraren hade anlänt och nu kunde arbetet med layoutande börja på riktigt.
Under te/kaffe-pausen noterade jag att vattenkokaren står i vägen för skåpsluckan i köket. Jag talade om för mina kollegor att jag tänkte flytta på den till ett bättre ställe så man slapp momentet med att baxa ur glas, tallrikar och bestik ur skåpet. Jag minns inte exakt hur jag lade fram det, men det var i termer kring ett möte... Motionen om att flytta vattenkokaren bifalldes enhälligt. "Ska vi ta en votering på det, kanske?" Haha! (Sluten omröstning)
Ett annat "problem" dök upp under tepausen. En stund innan teet fick jag en ping av Företagskollegan på msn om te och snabbt och enkelt kunde jag svara ja. Vi skriker inte alltid genom korridorerna... Företagskollegan sa till Föreningskollegan att hon blev lite ställd. "Du var ju inte inne på msn... Så hur skulle jag meddela dig om kaffe/te?". Dagens i-landsproblem, säger jag bara! Föreningskollegan får börja logga in på msn på dagarna nu, så vi slipper resa på våra arslen.
Jag har den bästa arbetsplatsen och de underbaraste kollegorna. Ovan text bevisar det.
Har satt griller i huvudet på Bossen. Han ska vara på kontoret/kansliet precis innan tre imorgon. Mer vet han inte.
Det får avsluta dagen!
Frugan ärade oss med ett besök, och störde friden...
Har hjälpt Bossen fylla i en skadeanmälan till sitt Båtförsäkringsbolag idag. Via telefon, mycket effektivit! Kopiera färgkopior (som syns bättre än svartkopiorna), lägga i kuvert samt adressera och frankera det. Snabbt avklarat!
Jag har även snabbt justerat ett årsmötesprotokoll för Föreningen. Mötessekreteraren gjorde ett bra jobb.
Redovisningfirman hade lite problem med en utbetalning av ett ledsagararvode. Tur var att kontoinnehavaren som skulle ha ledsagararvodet råkade vara min syster. So no problemas
Har te-at med Företagskollegan en stund. Det hinns alltid med.
Sista timman kom Bossen och förde liv. "Vad tysta ni är.." sa han när han kom in genom dörren. Men.. Jo? Vi har jobb på var sitt håll och sitter i var sitt rum. Och för sakens skulle råkade vi vara tyst just då när han klev in. Han vet ju inte vad som händer när han inte är på kontoret. Hur vi skriker "KAFFE?" till varandra genom kontorsdörrarna och allmänt tjötar och diskuterar. Han får helt enkelt missa de guldklimparna tills han börjar komma till kontoret oftare.
Just ja, jag refererade honom som Frugan. Inget konstigt med det. Alls.
För att slå knorr på första stycket kan jag meddela att jag glömde minneslappen på skrivbordet när jag gick idag.
Det får avsluta dagen och veckan!
So much to do...
Jag kan säga så här... Ni har inte missat särskilt mycket! Livet på kontoret har levt vidare. Ända, stora, skillnaden är att Föreningskollegan är på semester. Imorgon torsdag blir det ett längre inlägg, på Arbetsbiträdens heder!
Slut. På. Meddelande.
