Hur ska jag tolka det där?
Började dagen riktigt tidigt idag, redan klockan åtta. Det var faktiskt en fröjd att stiga upp i den blåsiga ottan, åka kollektivtrafik utan en massa pendlare och snorungar, larma av och öppna upp Kontoret själv. Undrar om Föreningen och Företagets granna ens var vakna vid den tiden. Kändes supertidigt!
Föreningskollegan skulle flexa en bit för att hinna med privata bestyr. I min ”ensamhet” hann jag med mycket. Är nästan nere på noll med mina studsar. Känns som en milstolpe. Men jag kan trösta mig med att om ett år kommer det komma studsar igen. Sommaren blir inte för lång, med andra ord. Sedan, allt annat som bubblar i bakgrunden; Kolla mailen och snigelposten, lyssna av telefonsvarare, kolla igenom underlaget för bokföringen, skaka näven åt landscaping-gubbarna utanför, planera dagen och veckan.
Klockan tio kom Iris Hadar på studiebesök hos Föreningen. Runt fikabordet ställde de frågor till Föreningskollegan om hennes jobb, utbildning och arbetsplatsen. Mot slutet när de hade frågat klart och hade en stund kvar erbjöd jag mig att svara på frågor då arbetsbiträde kan vara aktuellt för dom i framtiden. Fick förklara vad jag höll på med om dagarna och hur mycket jag jobbade för respektive område. Det var en givande stund. Jag gillar Iris Hadar-gänget.
Eftermiddagen har spenderats på Redovisningsfirman med Bossen och Företagskollegan. De har attesterat bokföringen och jag har syntolkat den. Vi stojade ömsom attesterade. Mitt i alla autografer, när jag fokuserar på att läsa nästa affärshändelse (typ faktura eller likande) känner jag hur något skrapar mig ovan på handen. Bossen har flyttat över bläckpennan från pappret och var i fullfärd med att attestera mig. Full i fan var han också med ett brett leende på läpparna – han visste vad han höll på med. Hur ska jag tolka det där? När man attesterar godkänner man affärshändelsen för betalning. Hm? Resten av samtalet som fortskred mellan mig och Bossen är lite barnförbjuden så den utelämnar jag! Haha!
Det blev en paus i attesteringen då Helena var upptagen med en kund och inte kunde svara på en viktig fråga. Då tog Bossen fram sin iPhone och pillade med den. Men hjälp av tal och mina ögon fästa på skärmen lyckades han navigera och (förhoppningsvis, sorry Bossen) lära sig hitta. Jag som aldrig rört en iPhone eller lyckats knäcka koden med en talande telefon förstod direkt hur man skulle göra. Han var så nöjd med min insats att han bad om en iPhone-kurs på Kontoret. Självklart, det fixar Arbetsbiträdet! Jag kontrade med fortbildning i punktskrift och vi lyckades lösa det med att Företagskollegan lär upp mig. Hon har tidigare blivit lärd teknikerna för att lära ut. It’s a deal!
Sista stunden innan Helena kunde hjälpa oss lyssnade vi på hur förjävla dåligt Ingemar eller vem det nu än är som är inneboendes i telefonen uttalade engelska ord. Bark, som i skälla, blev bark som i trädbark. HAHA!
Morgondagen bjuder på 9-17:30. Föreningskollegan är på ekonomiutbildning i Stockholm över dagen. Det betyder att Projektledaren riktar väldigt mycket av sitt bus mot mig – Företagskollegan vågar han inte busa lika hårt med för hon sa till på skarpen en gång. Men det bjuder jag på! Skratt förlänger livet och förkortar arbetsdagen.
Förlängningen och förkortningen får avsluta dagen!
