Arbetsbiträdet

Andra dagen då jag jobbar heldag. Fick larma av och öppna Kontoret idag också. Inte mig emot. Det är nyttigt för annars glömmer jag både larmrutiner och andra rutiner här på jobbet. Jag är lite bortskämd i vanliga fall, Föreningskollegan har fixat allt när jag kommer till lunch.

 

Företagskollegan ringde upp mig och bad mig sätta Plan Punktmeny i verket. Jag fick i uppdrag att skapa en exempelmeny vilken kommer att översättas till punkt och layoutas. Detta kommer jag senare få marknadsföra på egen hand. Kommer bli såå kul! Peppa, peppa! Skapar i skrivandets stund en meny för Restaurang AB Göteborg. Namnfantasin flödar, känner jag…

 

Jag hade en timma för mig själv innan Projektledaren kom.
Dataföretaget kom i samma veva som Projektledaren för att koppla upp hans dator mot diverse servrar och skrivmaskiner. Han satt på min ena skrivbordskant och tjötade varpå efter en ”lång” stund han sa till mig att nu fick jag börja jobba. Som min kära Företagskollega skulle ha sagt; ”Ursäkta..?!” Det blev världens skratt och jag upplyste Projektledaren om att han inte var min arbetsledare ”och föresten kan du jobba själv än att störa mig här”. Allt inom ramen för Skämtsamt, bör tilläggas.

 

En ombyggnation är i planeringsstadiet här på Kontoret. Eller inbyggnation som en ur Planeringsgruppen skulle säga. De hotar lite med att mura in Arbetsbiträdet. Jag som är så snäll? Som nuläget är har jag ett skrivbord i ett hörn av Allrummet och planen är att smälla upp ett par vägar så det blir en litet rum av det istället. Väldigt skönt ska det bli, enligt Arbetsbiträdet. Projektledaren visade mig en liten skiss han hade gjort och visade mig en alternativ dörrlösning. ”Skjutdörr, vad tror du om det?” Ärliga Arbetsbiträdet tappade hakan. En skjutdörr? I min värld är de värdelösa; släpper in mer ljud än de ska hålla ute och är rangliga. Nej tack, var min första tanke. Projektledaren måste ha sett det feta frågetecknet i mitt fejs för att han var snabb på att förklara att det finns skjutdörrar med handtag och lås som vanliga dörrar, men med skjutdörrs-finessen bara. Då tog jag ett andetag igen och fattade tanken bakom det. Det sparar ju mycket utrymme på det viset. Jag ser fram emot ”mitt” lilla kontor på Kontoret.

 

Veckans detaljplanering har gått lite i kras. Friden hörde av sig igår till Bossen med meddelandet att hon inte behövde mig som ledsagare på konferensen torsdag och fredag. Torsdag blir som vanligt då och på fredag kommer jag ”plocka upp” passet från 27 september (om två veckor) då jag är upptagen som ledsagare på annat håll. Allting löser sig och korven den var tre, som min Mormor brukade säga.

 

Precis innan fikat förvarnade Projektledaren mig att jag skulle få veta något vid fikan. ”Jahopp”, tänkte jag och stilla funderade på vilken arbetsuppgift jag skulle få jobba med senare. Fikan kom och efter en liten stund sa han att nu skulle jag få veta. Han reste på sig och gick bort till min stol, lyfte på min tröja jag har hängandes över ryggen och vände på stolen. Där, minsann, satt det en lapp med texten ”Här sitter Lapp-Lisa”! De hade tydligen planerat kuppen i två dagar. Jag tänkte högt och frågade när de hade tejpat upp lappen varpå Projektledaren skrämde mig lite. ”Jag smög upp bakom dig förut.” Herregud, tänkte jag. Är jag så inne i uppgiften att jag inte märker vad som händer kring mig? Men, givetvis och som tur är, var det ett skämt. Han passade på vid ett tillfälle när jag var i köket och stökade en längre tid. Lapp-Lisa…

 

Eftermiddagen har bestått av mycket olika saker. Jag kom på mig själv att jag hade lovat intruktören för Iris Hadar-gänget att ge henne broschyer om Företaget innan hon stack igår. Men, som väldigt ofta, glömdes det bort. Har därför spenderat eftermiddagen med att försöka nå henne via Iris växel. Till slut kom jag fram och vi hade en trevlig pratstund. Jag ska besöka de i nästa vecka med diverse infoblad och tjöta över en kopp kaffe. Mina Företagskollegor hänger förhoppningsvis med också.

 

Planeringen får avsluta dagen!