Arbetsbiträdet goes Kontorsbiträde
Jag ber lite om ursäkt för att det inte blev något inlägg igår. Det passade helt enkelt inte in i privatlivet just då. Kom hem så sent och ville koppla bort allt som hade med jobb att göra när jag klev innanför dörren. Så, så är det med det.
Torsdag och fredag har jag varit lite på drift. Kontrollerad drift. Redovisningsfirman har bett om lite organisatorisk hjälp och även erbjudit lite upplärning inom bokföring. I förra veckan hade Helena, som är chefen där, ringt Bossen för att höra efter om det inte gick att hitta en lösning. De slet i sitt hår över röran och frustrationen. Självklart går saker att lösa - Bossen och Arbetsbiträdet är himla flexibla. Och, inte att förglömma, mina andra underbara kollegor som är otroligt flexibla och toleranta.
Torsdag eftermiddag, närmre bestämt kl 13, skulle jag "infinna" mig på Redovisningsfirman. Jag hade redan fått förklarat för mig vid ett attesteringstillfälle vad som behövdes göras. På bussen dit kom jag på mig själv att vara lite nervös. Helena och Jörn är båda jättetrevliga och så, men det här med en helt ny arbetsplats och allt vad det innebär med respekttrösklar och rutiner. Hur dom fungerar när vi är ett gäng på besök vid attestering kanske inte alls är samma sak när båda har näsorna långt nere i bokföringsprogram och fakturor. Jag vill inte säga "till min förvåning", för det var det minsta jag var. Men till min lättnad och förtjusning hade båda två en härlig inställning till allt och verkade uppriktigt glada för att jag satt i "min" stol som ett frågetecken ibland, och med håret hej vilt efter allt huvudkliande.
Jag blev kastad in i arbete 13:01. Jag fick en tjock hög med papper från en kund, alltså fakturor, kvitton och andra händelser, på mitt bord som skulle sorteras i kronolgiskordning. Omvänd kanske det heter? Januari längst bak i pärmen, så det mest aktuella hamnar överst. Det arbetet tog sin lilla tid om man säger så... Det tog 3 timmar av mina 4. In emellan hördes Helenas stämma från hennes arbetsplats. "Lever du? Rebecca?" Jag var så fokuserad och inställd, jag hörde inte de första gångerna. Jörn, som jag delade skrymme med fick nästan kasta ett suddgummi på mig för att jag skulle vakna. Skratt, retningar och ordkastningar ett par sekunder. Sedan, gravallvarliga återgick vi till vårt eget igen. Underbart! Haha!
Fredag morgon gled jag in i mitt med en gång. Ytterligare en hög med papper att sortera och bilda mig en uppfattning om. Nu när jag hade det i fingrarna tog det inte lika lång tid som gårdagens sortering.
Fick också pröva på att mata in underlaget i bokföringsprogrammet för Föreningens Göteborgsförening. Jag förundrades över hur mycket som satt i huvudet från kursen i våras. Det satt liksom som i muskelminnet nästan.
Tiden flög iväg och helt plötsligt var klockan slagen hemgång. Jag ser fram emot nästa veckas äventyr på Redovisningsfirman.
Med det stundande äventyret i sikte tar Arbetsbiträdet/Kontorsbiträdet helg!
Torsdag och fredag har jag varit lite på drift. Kontrollerad drift. Redovisningsfirman har bett om lite organisatorisk hjälp och även erbjudit lite upplärning inom bokföring. I förra veckan hade Helena, som är chefen där, ringt Bossen för att höra efter om det inte gick att hitta en lösning. De slet i sitt hår över röran och frustrationen. Självklart går saker att lösa - Bossen och Arbetsbiträdet är himla flexibla. Och, inte att förglömma, mina andra underbara kollegor som är otroligt flexibla och toleranta.
Torsdag eftermiddag, närmre bestämt kl 13, skulle jag "infinna" mig på Redovisningsfirman. Jag hade redan fått förklarat för mig vid ett attesteringstillfälle vad som behövdes göras. På bussen dit kom jag på mig själv att vara lite nervös. Helena och Jörn är båda jättetrevliga och så, men det här med en helt ny arbetsplats och allt vad det innebär med respekttrösklar och rutiner. Hur dom fungerar när vi är ett gäng på besök vid attestering kanske inte alls är samma sak när båda har näsorna långt nere i bokföringsprogram och fakturor. Jag vill inte säga "till min förvåning", för det var det minsta jag var. Men till min lättnad och förtjusning hade båda två en härlig inställning till allt och verkade uppriktigt glada för att jag satt i "min" stol som ett frågetecken ibland, och med håret hej vilt efter allt huvudkliande.
Jag blev kastad in i arbete 13:01. Jag fick en tjock hög med papper från en kund, alltså fakturor, kvitton och andra händelser, på mitt bord som skulle sorteras i kronolgiskordning. Omvänd kanske det heter? Januari längst bak i pärmen, så det mest aktuella hamnar överst. Det arbetet tog sin lilla tid om man säger så... Det tog 3 timmar av mina 4. In emellan hördes Helenas stämma från hennes arbetsplats. "Lever du? Rebecca?" Jag var så fokuserad och inställd, jag hörde inte de första gångerna. Jörn, som jag delade skrymme med fick nästan kasta ett suddgummi på mig för att jag skulle vakna. Skratt, retningar och ordkastningar ett par sekunder. Sedan, gravallvarliga återgick vi till vårt eget igen. Underbart! Haha!
Fredag morgon gled jag in i mitt med en gång. Ytterligare en hög med papper att sortera och bilda mig en uppfattning om. Nu när jag hade det i fingrarna tog det inte lika lång tid som gårdagens sortering.
Fick också pröva på att mata in underlaget i bokföringsprogrammet för Föreningens Göteborgsförening. Jag förundrades över hur mycket som satt i huvudet från kursen i våras. Det satt liksom som i muskelminnet nästan.
Tiden flög iväg och helt plötsligt var klockan slagen hemgång. Jag ser fram emot nästa veckas äventyr på Redovisningsfirman.
Med det stundande äventyret i sikte tar Arbetsbiträdet/Kontorsbiträdet helg!
Kommentarer
Postat av: Föreningskollegan/byggnaden
Jag ser fram emot att du kommer tillbaka på måndag. Ditt sällskap är ovärderligt och jag massor med spännande uppgifter som vi måste lösa tillsammans.
Ses imorgon kram & trevlig helg!
Postat av: Arbetsbiträdet
Jag längtar tillbaka till tryggheten hos er på Kansliet/Kontoret. Det ska bli kul att återgå till normaliteten. :)
Jag ser fram emot uppgifterna!
Trevlig helg! Kram!
Trackback
