Panodil och dumdristighet
Vaknade med feber, huvudvärk och halsont imorse. Jag käkade frukost och tryckte i mig panodil. Ett par timmar senare kände jag mig huffsad och resonerade "kan jag stå på benen så kan jag jobba".
Två veckor har gått sedan jag sist besökte Redovisningsfirman med underlag. Packade ner allt i plastmappar och tog med det hem igår för att åka direkt dit idag. Spara tid! Besöket som vanligtvis brukar ta inte mer än tjugo minuter drog ut i en timma idag. En av medarbetarena lade sig i och rörde ihop allt. Dessutom, trots att jag sa till henne och hennes kollega att jag var vrålförkyld så håll avstånd var hon uppe i anskitet på mig. Hon får ju skylla sig själv. Men man känner sig inte särskilt fräsch och när man uttryckligen ber folk att hålla sig på avstånd... Vissa människor slutar aldrig att förvåna mig.
Vägen tillbaka till Företaget var hemsk. Jag var kaxig imorse, men då när det var en timma kvar till nästa pandodil var jag inte tyken. Klarade knappt att föra den ena foten framför den andra. Det var så jobbigt!
Men jag tog mig till Kontoret. Väl där drack jag massvis av vatten och gick in i ett zombietillstånd en stund. Lyckades leta rätt på en utombordare åt Bossen i detta tillstånd.
När panodilen kickade igång jobbade jag med mina kära eposter som studsar.
Det har varit en långsam dag. Bossen kom inte in för att hjälpa mig med punktskriftskaoset då han också är sjuk.
Vad bringar morgondagen imorgon? Först jobba på mitt andra Arbetsbiträdejobb och sedan till Företaget.
Ikväll trycker jag i mig mer panodil, vilar och dricker te. Imorgon ska jag till jobbet!
Drivkraften, alternativt (återigen) dumdristigheten, får avsluta dagen.
Två veckor har gått sedan jag sist besökte Redovisningsfirman med underlag. Packade ner allt i plastmappar och tog med det hem igår för att åka direkt dit idag. Spara tid! Besöket som vanligtvis brukar ta inte mer än tjugo minuter drog ut i en timma idag. En av medarbetarena lade sig i och rörde ihop allt. Dessutom, trots att jag sa till henne och hennes kollega att jag var vrålförkyld så håll avstånd var hon uppe i anskitet på mig. Hon får ju skylla sig själv. Men man känner sig inte särskilt fräsch och när man uttryckligen ber folk att hålla sig på avstånd... Vissa människor slutar aldrig att förvåna mig.
Vägen tillbaka till Företaget var hemsk. Jag var kaxig imorse, men då när det var en timma kvar till nästa pandodil var jag inte tyken. Klarade knappt att föra den ena foten framför den andra. Det var så jobbigt!
Men jag tog mig till Kontoret. Väl där drack jag massvis av vatten och gick in i ett zombietillstånd en stund. Lyckades leta rätt på en utombordare åt Bossen i detta tillstånd.
När panodilen kickade igång jobbade jag med mina kära eposter som studsar.
Det har varit en långsam dag. Bossen kom inte in för att hjälpa mig med punktskriftskaoset då han också är sjuk.
Vad bringar morgondagen imorgon? Först jobba på mitt andra Arbetsbiträdejobb och sedan till Företaget.
Ikväll trycker jag i mig mer panodil, vilar och dricker te. Imorgon ska jag till jobbet!
Drivkraften, alternativt (återigen) dumdristigheten, får avsluta dagen.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Vad skulle hon i ditt ansikte att göra? Jag trodde att det var papprena som var intressant.
Strongt att du orkade hela dagen - du är grym!
Postat av: Planeringsgudinnan tillika Arbetsbiträdet
Jag vet inte. Det är ju E vi pratar om.. Papprena var väl så intressanta så hon måste knö sig in mellan mig och J för att talla så mycket som möjligt.
Strongt och strongt... Allt är relativt. :)
Trackback
